2004–2011
Medieindustrins tekniska utveckling
Lars Dahmén
Lars Dahmén har med sina över 20 år inom IDG-koncernen en unik insyn i den tekniska utveckling som har präglat medieindustrin under lång tid.
Nu har Dahmén gått vidare till VD-posten på Sydsvenskan, och kommer där fortsätta leda utvecklingen i industrin mot nya tekniska höjder – något han berättade om i sitt föredrag den 8 december, då han besökte Östergötlands museum/Datamuseet i Linköping.
Fri programvara – en resa i tid och frihet
Marcus Rejås
Vi börjar vår resa på MIT:s lab för Artificiell intelligens där en grupp som kallar sig hackers gör det mesta för att kunna använda universitetets terminaler. De delar programvara mellan sig som en naturlig del i vardagen. Datorer blir sedan allt vanligare i samma takt som programvara blir mer och mer värdefull och hemlig. Gruppen splittras och en man, Richard Stallman, börjar att bygga upp den igen från grunden.
Detta blir startskottet på en rörelse med frihet som huvudingrediens som sedan växt, splittrats och återförenats om vart annat. Historien tar oss till slut till Sverige och ett flertal organisationer, en skandal och mycket hopp om framtiden.
Marcus Rejås från Free Software Fondation Europe och Föreningen Fri Kultur och Programvara har aktivt kämpat för datoranvändarnas frihet sedan mitten på 90-talet.
Framtiden för innehåll på internet
Per Strömbäck
Efter två decennier med internet har politiken och debatten börjat komma ikapp. Runt om i världen gör stater försök att reglera internet, oavsett om det rör barnporr, piratkopiering, pengatvätt eller terrorism. Framgången varierar kraftigt, men tydligt är att nätets naiva barndom med slagord som ”information wants to be free” och oreflekterad hyllning av ett ”öppet” internet är över och aldrig kommer tillbaka. I takt med att allt större delar av samhällets funktioner digitaliseras flyttas inflytandet från teknik till myndigheter och IT-världens tolkningsföreträde urholkas. Vad innebär allt detta? Per Strömbäck redogör för den svenska debattens utveckling och identifierar några möjliga vägar framåt. Vi lovar att du inte kommer att gilla allt han säger!
Per Strömbäck är talesperson för Dataspelsbranschen och redaktör för webbforumet Netopia – forum för digitala samhällsfrågor. Han har en lång bakgrund inom musik- och dataspelsindustrierna.
Kampen om nätet
Marcin de Kaminski
Internets öppenhet är för många en självklarhet. Men den senaste tiden har vi blivit tvungna att börja fundera på hur vi vill ha det i framtiden. Allt fler aktörer, framför allt mindre nogräknade regimer och penningstinna industrier, har börjat lägga ner mer och mer energi på att vara först på bollen när det gäller att kontrollera nätet. Från Mubaraks Egypten, via Europaparlamentets lobbyister, ända in i våra hemdatorer – överallt finns nu en diskussion om hur man egentligen ska kunna hantera Internet.
Kan man dra paralleller mellan det som kommit att kallas för den arabiska våren och vår inhemska upphovsrättsdiskussion? Marcin de Kaminski – nätforskare, rättssociolog och luttrad nätaktivist – menar att det går.
Mixed Reality – när verkligheter möts
Torbjörn Gustafsson, XM Reality
Tänk att du som vanlig människa plötsligt får Stålmannens eller Terminators förmåga att se sådant som ögat normalt inte kan se. Med teknik från det tvärvetenskapliga området ”Mixed Reality” börjar nu detta bli möjligt, i praktisk användning.
Man kan säga att teknik från detta område kan ge en användare en ny eller utökad förmåga att se, förstå och fatta beslut. Alternativt kan man säga att man tar simuleringen ut i verkligheten.
Torbjörn Gustafsson, VD på XMReality och tidigare forskare inom det aktuella området vid FOI, berättade om de nya möjligheterna som nu börjar kunna realiseras tack vare teknikens successiva utveckling.
Kartor i tre dimensioner
Viktor Kolbe, C3 Technologies
De flesta känner till Google Earth och liknande tjänster där man förutom platta kartor också kan se modeller av byggnader. Men de nya möjligheter som datorn ger utnyttjas långt ifrån fullt ut. Tänk om det vore möjligt att se världen som den verkligen ser ut, men ändå sitta kvar hemma i soffan! Du skulle kunna röra dig runt på gatan i en främmande stad, titta i skylfönster och besöka de butiker eller platser som verkar intressanta.
Viktor Kolbe berättade om nya och betydligt mer detaljrika sätt att generera och visa geografisk information. Vi tittade på vad som redan finns tillgängligt idag och vad som kommer inom en snar framtid.
Att öppna stängda dörrar – om jämställdhet och IT
Inger Klein, LiU
Idag använder nästan alla IT dagligen utan att ens reflektera över det. Vi betalar räkningar, beställer biljetter, söker information, håller kontakt med våra vänner, spelar spel, shoppar, ser på film, lyssnar på musik och mycket mer.
Både killar och tjejer ägnar en stor del av sin tid åt datorn eller smartphonen. Men bland dem som designar och utvecklar dessa applikationer är en förkrossande majoritet män. Likadant ser det ut på de flesta it-utbildningar.
Linköpings universitet arbetar aktivt med att alla ska känna sig välkomna och känna att de passar in på universitetet som helhet. Vi vill att inte bara killar utan även tjejer ska se en framtid inom it-branschen som en attraktiv möjlighet och kommer att berätta om hur vi arbetar med dessa frågor. Dörren till it-branchen ska var öppen för alla!
Digital konst nu och då
Gary Svensson, LiU
Digitalkonsten uppkom redan under 60-talet. Konstnärer med teknikintresse började då se datorn som ett konstnärligt verktyg snarare än en arbetsmaskin. Genom att tänja på datorns gränser lyckades de skapa spännande digitala konstverk.
Gary Svensson kommer till Datamuseet och berättar mer om digitalkonstens utveckling. Gary är bl.a. lektor på avdelningen för Konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet. Han har skrivit avhandlingen ”Digitala pionjärer” som kartlägger den svenska digitalkonstens utveckling.
Robotar i vardagen är inte science fiction
Sara Ljungblad, SICS
Vad ska vi egentligen ha robotar till i vår vardag? Hur kan vi förstå möjliga framtida robotartefakter och hur de bör designas? Sara Ljungblad berättar om sin forskning inom EU-projektet LIREC (Living With Robots and Interactive Companions) där hon strävar efter ett användar- och upplevelse-centrerat perspektiv på robotartefakter.
Sara kommer att diskutera sin pågående forskning på robotprodukter såsom leksaksdinosaurien Pleo, äthjälpsroboten Bestic, och sjukhusroboten Kermit. Kan till exempel Pleo upplevas som ett husdjur och hur väl stödjer den egentligen lek? Är en mer självständig robotprodukt bättre än en som man själv måste styra? När är det lämpligt att undvika att interagera direkt med en robot och istället hitta andra designlösningar?
Sara Ljungblad arbetar som forskare på SICS (Swedish Institute of Computer Science) och Mobile Life i Kista, Stockholm. Hon har en doktorsexamen i Människa-Maskin Interaktion, och har en bakgrund kring utforskande design och studier av olika former av digital fotografi, informationsvisualisering och robotartefakter. Hon har tidigare deltagit i EU projektet ECAgents project (Embodied Communicating Agents), samt anordnat internationella workshops kring användar- och upplevelse-centrerat perspektiv på robotartefakter.
Seende robotar – hur och varför?
Per-Erik Forssén, LiU
Robotar är idag vanliga inom tillverkningsindustrin. De utför sina uppdrag med hög precision dag ut och dag in, utan att bli trötta. Dagens tillverkningsrobotar är dock blinda, eller har ett mycket begränsat synsinne. För att robotar ska kunna fungera på ett säkert sätt i miljöer där det finns människor måste de kunna se.
I det här föredraget ger Per-Erik Forssén, forskarassistent vid Linköpings universitet, en översikt av vad som sker på forskningsfronten vad gäller seende robotar, samt vad de är tänkta att användas till. Föredragets fokus ligger på forskning vid Linköpings Universitet med roboten ”Eddie”. Om man visar Eddie ett föremål och talar om vad det heter kan han komma ihåg dess utseende, och nämna det vid namn nästa gång han ser det. Han kan också komma ihåg var i rummet föremål han sett är placerade, och upptäcker om de tas bort.
Sociala medier för LiU
Joakim Nejdeby, Magnus Johansson och Anna Söderström, LiU
Alla talar om sociala medier och många undrar hur man ska ta till sig dessa i den egna verksamheten. Linköpings universitet har under det senaste halvåret drivit ett projekt med avsikt att skapa närvaro i några utvalda sociala medier samt att bygga kunskap om hur LiU ska jobba vidare med dessa kanaler strategiskt.
I detta seminarium presenterar projektledaren Magnus Johansson och Anna Söderström, som ansvarar för bland annat Facebook-sidan, utgångspunkter och erfarenheter i projektet.
Rätten till ett öppet Internet
Gunilla Almesåker Folkpartiet
Användning av Internet är något som många av oss idag tar för givet. Men tänk om det inte var en självklarhet att få söka information fritt? Medierna bombarderar oss dagligen med information om pirater och antipirater, om IPRED-lagen, telekompaketet och en hel rad andra åtgärder som kan komma att begränsa användarens frihet på nätet.
Musik-, film,- och spelbranschen står på ena sidan och vill driva igenom hårda åtgärder mot illegal fildelning, medan piratrörelsen och många andra aktörer talar om fri kultur och menar att antipiraternas jakt leder till kränkning av den personliga integriteten. Men hur ska vi ta ställning till den nya tekniken och frågorna som omgärdar den? Ska tekniken måttanpassas och begränsas utifrån rådande lagar och regler, eller är det lagarna som måste skrivas om för att inte hindra den tekniska utvecklingen?
Gunilla Almesåker är folkpartistisk politiker och kandidat till Europaparlamentet. Hon är djupt engagerad i frågor om personlig integritet på nätet och har bland annat skrivit ett antal debattartiklar om fildelning och upphovsrätt.
Vem producerar?
Konstantin Economou Linköpings Universitet
Att arbeta med TV eller att klippa film var förr ett ganska speciellt arbete, med viss yrkeskunskap och en viss yrkesroll kopplad till sig. Tittaren visste inte så mycket om hur bilderna skapades och sändes, varken tekniskt eller hur man gjorde för att arbeta med bilder – att vara producent. Idag verkar det ibland som om medievärlden mest vill ha bilder och produktioner som är direkt hämtade ur ”verkligheten” och vardagen. Men hur ser de processer ut som gjort det möjligt för användarna att producera innehåll som faktiskt snart hamnar i TV-rutan – inte bara på bloggar och facebook? Och hur kan denna utveckling bidra till nya utmaningar och kanske hot mot de etablerade medieproducenterna i allt från reklambranchen, via nya TV-format till pedagogiska projekt?
Konstantin Economou är Fil dr i kommunikation och verksam som lektor vid Linköpings Universitet. Med exempel från den samtida medievärlden och från egna experimentprojekt som bland annat använder visualiseringar av barnteckningar i 3D och realtid, samt från experiment med TV/webb/telefon-format diskuterar han möjliga förändringar för innehålls- och medieproduktion när användarnas eget skapande står i centrum.
Med blicken mot framtiden
Per Nystedt Tobii Technology AB
Människan tar in information om sin omvärld med i storleksordningen 11 miljoner bitar per sekund, 10 miljoner av dessa kommer från våra ögon. Det är det inte undra på att det vi tänker på ofta handlar om det vi tittar på, ibland omedvetet. Våra ögon avslöjar våra tankar. Stora företag som Wal-mart, Unilever och Microsoft använder redan idag eye tracking för att optimera sina butiker, produkter, reklam och webbsidor, i framtiden kan du räkna med att tekniken finns inne i butikerna.
Samtidigt innebär tekniken eye tracking möjligheten att styra datorn med ögonen. Redan idag används tekniken av handikappade som saknar förmåga att kommunicera. De kan helt enkelt skriva och tala med sina ögon.
I framtiden kan Eye tracking komma att ersätta eller komplettera datormusen även för ”vanliga” datoranvändare. Eye tracking kan då komma att användas i jakten på ökad effektivitet, eller för att låta datorn förstå vad vi håller på med och därigenom hjälpa oss att ta ytterligare ett steg närmare utopin att på allvar vara ett med datorn.
Per Nystedt, Tobii Technology AB, håller en spännande föreläsning om Eye Tracking, tekniken som används för att avslöja dina tankar och som på samma gång hjälper människor utan möjlighet att kommunicera att tala och skriva. Du kommer under föredraget också att ges möjligheten att prova på själv.
När fiktion blir verklighet
Peter Blom Jadestone
Peter Blom, interaktionsdesigner på spelföretaget Jadestone, håller en spännande föreläsning om hur science fiction påverkar verklighetens innovationer.
För att formulera framtiden måste vi se långt bortom den samtid vi lever i. Framtidsformuleringar som inte lyckas med det blir oftast fåniga och taffliga – filmen Hackers är ett av många sådana exempel. I fiktionens kontext är det lättare, här finns etablerade genrer som bygger på att kommunicera just sådant som ter sig overkligt eller omöjligt för oss. Filmer, böcker och tv-serier som när de skapades sågs som science fiction har nu blivit utdaterade, utvecklingen har kommit ikapp och gått förbi dem – ofta medvetet då forskare liksom vi andra fascineras av fiktionens sagor.
Interface – nya gränssnitt för en ny vardag
Thomas Clifford, Anna Gustafsson IT-ceum
De flesta av oss jobbar dagligen med datorer i en eller annan form. Kanske har vi en på kontoret, i mobilen eller rentav i kylskåpet. Alla dessa datorer talar i grund och botten samma språk, men det är ett språk som människan inte kan förstå utan hjälp. För att kunna kommunicera behöver vi alltså ett gränssnitt av något slag, ett interface. Men är tangentbordet och musen verkligen det bästa sättet att kommunicera med en dator? Är det kanske bättre att styra datorn med rösten och ögonen? Eller varför inte med tankekraft?
I höstens första seminarium berättar Thomas Clifford och Anna Gustafsson från IT-ceum om sommarutställningen Interface, en utställning som fokuserar på just nya gränssnitt och olika sätt för datorer och människor att kommunicera. Efter en kort introduktion kommer seminariet ta formen av en guidad visning där ett urval av utställningens olika stationer presenteras.
Smarta kort och digitala identiteter
Anna Vapen, Linköpings Universitet
Använder du din hunds namn som lösenord överallt? Eller har du ett långt och svårknäckt lösenord, unikt för varje konto, men lagrat på en Post-it-lapp under tangentbordet? Tänk om du hade ett plastkort, inte större än ditt bankkort, där dina lösenord kunde sparas på ett säkert sätt. Du skulle inte behöva komma ihåg dem eller skriva ner dem. Dessutom skulle du inte behöva vara orolig för tangentbordsavlyssning när du knappade in ditt lösenord, för ditt lösenord skulle överföras från kortet utan att du behövde knappa in någonting.
Låter det som science-fiction? Det är det inte. På ett smart kort, ett plastkort med en inbyggd microprocessor, kan du lagra dina användarnamn och lösenord på ett säkert sätt.
Anna Vapen som tillhör Avdelningen för Databas- och Informationsteknik på Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings Universitet arbetar med datasäkerhet och gjorde våren 2007 sitt examensarbete om hur digitala identiteter (exempelvis ett användarnamn och ett lösenord) kan sparas på ett s.k. smart kort och vilka säkerhetsrisker som kan motverkas på detta sätt.
I detta föredrag förklarars vad ett smart kort är och hur det kan användas för att lagra användarnamn och lösenord på ett både säkert och smidigt sätt. Anna tar även upp problemen med smarta kort och de nya risker som kan uppkomma och som gör att Post-it-lappen under tangentbordet inte är ett helt dåligt alternativ.
Alan Turing, driven till döds: tragedin om datorns fader
David Lagercrantz, författare
Den homosexuella matematikern Alan Turing skrev den teoretiska basen för datamaskinen 1936, och bidrog i högre grad till att England knäckte de nazistiska kommunikationskoderna, vilket anses ha förkortat andra världskriget. Men att han var en krigshjälte var dolt under största sekretess, och då myndigheterna under McCarthy-eran såg homosexuella som säkerhetsrisker, blev klappjakten på honom svår. Han dömdes i domstol för sin sexuella läggning, och tog den 7 juni 1954 sitt liv genom att doppa ett äpple i cyankalium.
David Lagercrantz, författare bland annat till boken om Göran Kropp, romanen Himmel över Everest och biografin om uppfinnaren Håkan Lans, Ett svenskt geni, som alla nått stora framgångar både i Sverige och utomlands, har under de senaste tre åren arbetet med en roman om Alan Turing som ges ut på Alberts Bonniers förlag i januari 2009. I sitt spännande föredrag berättar han om matematikern som visste för mycket.
Framtidens kameraövervakning, integritet eller inte?
Jörgen Ahlberg, FOI
Framtidens kameraövervakning ger helt nya möjligheter till effektiv övervakning, effektiv i den mening att den faktiskt kan bidra substantiellt till ökat trygghet. Samtidigt ges nya möjligheter både till att förstärka och försvaga den personliga integriteten. I föredraget kommer några exempel på den teknik som finns på forsknings- och utvecklingsstadiet visas, samt några av dess möjligheter belysas.
Jörgen Ahlberg är chef för Institutionen för Sensorinformatik på FOI. Institutionen bedriver forskning om framtida sensorsystem för spaning och övervakning, och Jörgen har på sistone lett och samordnat projekt om s.k intelligent övervakning för såväl civila som militära ändamål. Jörgens egna forskningsintressen inkluderar bildanalys för integritetsskydd och beteendeanalys, och även om det mest har handlat om kameraövervakning utnyttjar han gärna allehanda optiska, elektromagnetiska, akustiska och seismiska mojänger.
Säker på nätet?
Henrik Brolinson, BRIS
Internet, mobiltelefoner och dataspel är idag en självklar del av barns och ungdomars vardag. Allt fler av kontakterna med BRIS berör därför frågor om säkerhet och integritet kring digitala medier. Dessa medier skapar nya arenor där barn och ungdomar kan mötas och knyta kontakter på gott och ont. Det öppnas nya möjligheter att finna likasinnade i en samvaro fri från vardagens plågoandar. Men samtidigt kan publicering av personliga bilder och filmer skapa stor oro, och mobbingen tar sig nya uttryck via internet och mobiltelefoner.
Henrik Brolinson arbetar som utbildningsansvarig på BRIS, med inriktning på internetrelaterade frågor. Här kommer han att låta oss ta del av barns och ungdomars upplevelser om fördelar och nackdelar med livet på nätet.
Att spela med handikapp
Janna Ferreira, Linköpings Universitet
Dataspelsbranschen letar idag febrilt efter nya sätt att göra spelen mer intuitiva och lätta att hantera. Pekskärmar, rörelsesensorer och kameror är några exempel som ska ge spelaren en mer interaktiv upplevelse. Men vad har branschen att lära av handikappforskningen?
Det finns flera alternativa styrsätt i dataspel och anpassningar som kan göras i traditionella kommersiella spel för att bättre tillgodose behoven hos funktionshindrade. Enkla lösningar kan bredda spelens användarkrets bland både yngre, äldre och funktionshindrade. Föreläsningen utgår från ett verksamhetsnära projekt kring dataspelande och funtionshinder som föreläsaren varit med och utformat och utvärderat.
Janna Ferreira har disputerat inom området handikappvetenskap, och har tidigare studerat hur barn med funktionshinder kan förbättra sina språkkunskaper genom att använda datorer. Hon kommer att berätta om sitt arbete och om hur lätt det vore för spelbranschen att anpassa sig även för en funktionshindrad målgrupp.
Lärare i ett annat liv
Pia Widegren, Motala Kommun
Kan spel och digitala världar fungera som plattformar för undervisning i skolan? Går det att lära sig något i spelen? Går det rentav att undervisa i en digital värld? Vi får i detta seminarium lära oss mer om fenomenet Second Life, samtidigt som vi får praktiska exempel på de möjligheter som finns för lärare att använda spel och andra virtuella miljöer tillsammans med eleverna.
Pia Widegren, IT-samordnare i Motala kommun, jobbar aktivt med att nå ut till skolungdomar via nätet. Hon har i flera år använt communities och chattgrupper för att lära känna sina elever bättre. Här kommer hon att berätta om hur man kan använda digitala världar i undervisningssyfte.
Dataspel – en kulturyttring?
Linus Feldt, Svenska Datorspelsinstitutet
Är dataspel verkligen kultur? Och framförallt, är mediet redo för att anse sig själv vara kultur? Är samhället redo för att anse att dataspel är kultur? Föredraget kommer att visa vilket inflytande dataspel har i andra samhällen och vad kulturdebatten har inneburit för dem och samtidigt försöka ge en vision över hur framtiden kommer att se ut i Sverige.
Linus Feldt är ordförande i Svenska Datorspelsinstitutet, SDSI. Han är en erfaren spelutvecklare och driver idag även spelföretaget Bajoum, med flera framgångsrika titlar bakom sig. Han kommer här att berätta om spelkultur och spels kulturella status idag.
Sveriges dataspelshistoria
Peter Blom, IT-ceum
Inför IT-ceums unika utställning Spela roll, över Sveriges historia och kultur kring dataspel, sammanställdes för första gången en karta över Sveriges historia inom dataspelskultur, -industri, och -diskussioner. Arbetet gjordes tillsammans med forskare, utvecklare, utgivare och journalister. Vilket var Sveriges första dataspelsföretag? När började man göra spel till datorer, och varför? Hur har diskussionerna kring spel sett ut i Sverige?
Peter Blom är intendent för IT-ceum och projektledare för Spela roll. Han berättar dels mer om utställningens innehåll, och ger en översikt över dataspel i Sverige – så mycket som nu hinns med på under en timme. Förhoppningsvis hinner vi spela lite spel också.
Vår förändrade mediekonsumtion
Vårt medielandskap, bestående av tidningar, tv och radio, såg i princip likadant ut sedan medieformernas tillkomst – tidningshusen tryckte tidningar, tv-bolagen producerade rörlig bild. Tiden som vi lade på respektive medium var också den mer eller mindre konstant. Sedan hände något – plötsligt började tidningshusen producera rörlig bild, tv-bolagen gör sajter med textinnehåll. Internet blir en allt mer viktig nyhetskanal. Och i bakvattnet efter konsumentens förflyttning från traditionella medier till webben följer naturligtvis annonsmarknaden.
Jörgen Bengtsson är webbchef på Corren, och berättar här om de utmaningar och möjligheter han mötte när östgötarna förändrade sitt sätt att ta till sig nyheter.
Högenergifysiker på CERN och Neutrinojägare på sydpolen
Leif Elfving Nixon, Nationellt Superdatorcentrum
…och meteorologerna på SMHI – alla förenas de i behovet av de allra kraftfullaste datorer vi har lyckats skapa. I Linköping installeras i höst en ny sådan superdator, som är runt trettio gånger snabbare än det nuvarande systemet. Det blir därmed snabbast i Sverige. Utvecklingen från supersnabb till ännu snabbare är ofantlig – och öppnar ständigt upp nya möjligheter att bland annat simulera system som tidigare varit för komplicerade för att greppa.
Leif Eflving Nixon arbetar som systemexpert på Nationellt Superdatorcentrum på Linköpings universitet. Han berättar om vad superdatorkraft egentligen behövs till, och hur den används för att lösa problem i olika projekt.
Den nya telefonen
Anders Johansson, Anykey Solutions
Internetcafé eller telefonkiosk? (Bild: Phil Yorke)
Telefonen uppfanns för över ett sekel sedan, och fungerade ungefär likadant under en stor del av det seklet. Men under de senaste åren har vi sett hur tidigare vitt skilda teknologier blandats ihop till nya medieformer. Telefonen har utvecklats till att vara mobil, och lika mycket en enhet för internet och text som för tal. Den fasta telefonin gick också in i en ny tidsålder nyligen, i och med något som kallas ”ip-telefoni” – samtal via Internet. Vad innebär ip-telefoni? Är det så dåligt som Sverker påstod i Plus – är det en dålig idé att byta om man är beroende av sin telefon? Och även om man inte är det, vad är poängen? Vad kan jag få i och med den nya teknologin förutom eventuellt en billigare månadsräkning?
Anders Johansson arbetar på Anykey Solutions, med bland annat lösningar kring ip-telefoni. Han reder ut begreppen och berättar om denna tekniks nuvarande och framtida möjligheter.
Internet är fullt!
Jon Lindén, Procera Networks
Denna rubrik kan bli verklighet inom en snar framtid. Fler och fler kopplar upp sig – nätet används nu av mer än en miljard människor. Samtidigt är det inte längre bara text och bilder som lockar. Nedladdning av film och musik via fildelningstjänster som Kazaa och Direct Connect har länge varit dominerande förbrukare av bandbredd. Nu börjar dessutom lagliga tjänster för strömmande video växa. Videosajten Youtube, till exempel, genererar nu mer trafik i USA än vad fildelningen gör. Internet behöver byggas ut och eventuellt byggas om. Men vem ska betala för det? Kommer den neutralitet som hittills kännetecknat nätet försvinna och ersättas av konkurrerande företagslösningar? Vågar vi riskera att någon köper sig makten över internet?
Jon Lindén arbetar på Procera networks, ett företag som utvecklar lösningar för identifiering och hantering av väldigt stora mängder nätverkstrafik. Deras produkter används världen runt av företag som tillhandahåller olika typer av nättjänster, till exempel internetleverantörer.
God morgon du nya sköna värld – eller god natt jord!
Stefan Petersson, Linköpings universitet
Kan man lära sig något i ett spel som Doom 3?
Välkommen till ett seminarium kring ungas ”nya” text- och mediavärldar, under ledning av Stefan Petersson, lärare vid Linköpings universitet med en bakgrund inom marknadsföring och pedagogik. Diskutera kring frågor som: Vad är det för texter barn och ungdomar läser där ute på nätet? Läser de överhuvudtaget någonting? Vad kan vi som vuxna dra för slutsatser av det vi ser? På vilket sätt kan den tekniska utvecklingen underlätta lärandet? Varför är vi så rädda för deras självklara förhållningssätt till informationsteknikens möjligheter?
Ett av kvällens teman är förhållandet mellan dataspel och lärande. Lite om detta, samt att vara vuxen bland datorer, nätuppkopplingar och inte minst ”nätets infödda” handlar denna kväll.
LYS 16 – den första svenska datorbyggsatsen
Michael Pääbo, PCG AB
Artikel om Lysators grundande, från 1973. Läs hela artikeln i Lysators arkiv.
Det här är berättelsen om ett gäng kompisar som i mitten av sjuttiotalet grundade studentföreningen Lysator på Linköpings tekniska högskola, och om deras galna idé – att bygga och sälja persondatorer enligt IKEA-modellen – köp och bygg själv. Utan medföljande insex-nyckel.
Michael Pääbo, numera vid PCG AB och Linköpings universitet, berättar om motgångar, glädjeämnen och några mindre svårigheter såsom assemblerprogramering i totalt 256kbyte minne där ”OS, bootstrap-laddare och debug” måste klämmas in. Konstruktionen av datorterminalen TermiLys och det skottsäkra chassit hinns också med.
IT, samhället & demokratin
Daniel Berggren, UBV
Kan IT passa in som ett verktyg i ett lands utveckling av demokrati? IT är en av de mer tongivande faktorerna i analyser av ”den utvecklade delen av världen” – Europa, Nordamerika och delar av Asien. På den södra delen av klotet möts man i de fattigaste delarna av mer grundläggande behov, såsom rent vatten och mat. På skalan mellan den ytterligheten och vår verklighet möter man emellertid samhällen där man tagit sig ur den akuta fattigdomen men fortfarande kämpar med frågor om mänskliga rättigheter, korruption, och demokrati. Här spelar IT en viktig roll.
Daniel Berggren arbetar som IT-strateg i Bolivia, för den av SIDA fnansierade biståndsorganisationen UBV. I seminariet utgår han från sina erfarenheter av projektet, och ger en bild av hur man inom ramen för internationellt utvecklingssamarbete kan och bör arbeta med IT för att stödja utvecklingen av ett starkt civilsamhälle och därmed en livskraftig demokrati.
Varför ska vi ha digital-tv?
Matthias Trygg, Kreatel/Motorola
Med fjärrkontrollen föddes zappandet. Vad kommer digital-TV att ge oss?
Varför byta ut något som fungerar? Vad får vi egentligen ut av digital-tv, som vi inte haft tidigare – och behöver vi det? Tv:n har länge haft mer eller mindre samma roll, som en central samlingspunkt i många svenska hem. Via den har vi tagit del av det sända utbudet, styrt av de tider och det innehåll tv-stationerna bestämt. Med digital-tv ska vi istället själva kunna styra vårt tv-tittande. Men, är det den enda förändringen? Och är det värt priset för omställningen från analoga tv-sändningar? Kom till oss för att höra vad teknikskiftet egentligen innebär, och diskutera om vi behöver det.
Matthias Trygg kommer från Kreatel/Motorola, som varit med sedan utvecklingen av digital-TV började, tillsammans med ett flertal globala partners.
Säg det med en bild
Staffan Klashed, Sciss AB
Med hjälp av datorn kan vi se oss själva från det kända universums utkanter.
En bild säger mer än tusen ord. På andra sidan en tusenårigt bred klyfta av mänsklig utveckling kan en grottmålning från stenåldern förmedla berättelser om matvanor, familjeliv, farhågor och hopp. Vi förstår vad bilderna säger. Kommer dagens datorgenererade bilder på samma sätt bli arkeologiska fynd tusen år in i vår framtid?
De senaste tjugo åren har datorstödd visualisering hjälpt oss förstå svårbegripliga förhållanden inom allt från oljeutvinning ur urbergens djup till stjärnors dödsögonblick. Vad går idag att göra, och hur kan det hjälpa oss att förstå vårt universum? Staffan Klashed från visualiseringsföretaget Sciss berättar om tekniken och människorna bakom dagens mest avancerade datorstödda förmedling och visualisering av vetenskap, och om vilka kunskaper som behövs för att göra det obegripliga begripligt.
Staffan Klashed har under de senaste åren i sitt företag Sciss brottats med frågor kring produktion och användande av visualisering, med betoning på upplevelser av rymden. Han kommer dela med sig av erfarenheter, berätta om misslyckanden och framgångar, samt ge oss en tjuvtitt in i framtiden.
Do it yourself – digital kultur på gräsrotsnivå
Peter Blom & Joel Finnström, IT-ceum
Hemdatorns gränssnitt mitten av 80-talet. Programmering var en naturlig del av datoranvändandet – på gott och ont.
När datorn kom in i svenska hem i början av 80-talet väcktes nyfikenheten hos många unga, som började utforska datorns möjligheter som kreativt verktyg. Med mål att maximera möjligheter för musik och rörlig grafik lyckades man skapa verk som gick bortom vad som ansågs möjligt. Man slog sig samman, grafiker, musiker, programmerare, i grupper och reste runt på så kallade demopartyn för att producera och visa upp det som kommit att kallas demos. Denna kultur lever kvar än idag, i förändrad och större form på t ex Jönköpings Dreamhack – världens största datorfestival. Inom demoscenen intresserar man sig idag för allt som går att programmera, från Gameboy och de senaste mobiltelefonerna till PC och TV-spelskonsoler.
Varifrån kom denna vilja att skapa med datorn? Kan verken kallas för konst, eller vad är det för något? Vi tittar närmare på detta kreativa uttryck som idag blivit en kultur, tittar på demos och visar vad som är möjligt. Välkommen till en kreativ timme på IT-ceum.
Peter Blom, intendent på IT-ceum, har själv varit verksam inom demoscenen, och arrangerat bland annat Dreamhack. Hans första demo skrev han på Commodore 64. Joel Finnström har i snart 10 år varit verksam som producent av webbaserad media och arbetar idag som webbkreatör på Linköpings universitet.
Digitala pionjärer – datorns utveckling som konstnärligt verktyg
Gary Svensson, Linköpings Universitet
Bild framställd av Göran Sundkvist vid Datasaab
Datorn är idag ett konstnärligt verktyg lika självklart som penseln – men i datorns barndom betraktades de konstnärer som närmade sig den med misstänksamhet. Datorer sågs som amerikanska krigsmaskiner, inte hemmahörande på konstens arenor. Detta var sent sextiotal, och konstens arenor var under förändring. I denna tid trädde bilden av en ny konstgenre fram – ’Computer Art’. Termen avser verk som i stor utsträckning använder eller behöver en dator för att färdigställa kompositionen. Om denna spännande utveckling berättar Gary Svensson, lektor vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet, som under tio års tid arbetat med att kartlägga den svenska datorkonsten.
Kraften i samarbetet
Lars Aronsson, susning.nu och Projekt Runeberg
Vad händer om man lånar metoder från utvecklingen av fri programvara och tillämpar dem på områden som inte kräver kunskap i programmering? Kan man inrätta öppna samarbeten runt skrivandet av läroböcker eller uppslagsverk? Ja, flera projekt tyder på det, och tydligast av alla är Wikipedia. Källkritik av webben är ett högaktuellt ämne. Det är inte längre universitet, tidningsredaktioner och förlag som har ensamrätt på att sprida information eller definiera vad som är fakta. Blir ett öppet uppslagsverk faktakritiskt av sig själv, just i och med sin öppenhet, eller resulterar det i kaos och faktafel?
Lars Aronsson är grundare av Projekt Runeberg och wiki-encyklopedin susning.nu. Han har följt utvecklingen av Wikipedia sedan starten.
Nätets undre värld – brottslig hacking och identitetsstöld
Emil Haraldsson, Nexus
Hacking betecknar inte längre bara kunniga personer som mäter sina krafter mot varandra, eller söker bättre vägar för att det går. Idag kopplas fenomenet även samman med organiserad brottslighet, spioneri, pengatvätt – och terrorism. Med väldigt små medel kan en ensam person tränga långt in i flera av vårt samhälles känsliga processer. Det är av naturliga skäl bara en liten invigd skara som faktiskt vet vad som sker på den ”mörka sidan” av internet.
Emil Haraldsson berättar bland annat om ryska forum där pengar tvättas och industriinformation utbyts via bulvaner. Hans unika kunskaper är omfattande – och skrämmande. Seminariet avslutas med att Emil berättar om hur du själv kan skydda dig mot intrång.
Kopiera mig – fildelningens förutsättningar och fortsättningar.
Magnus Eriksson, Piratbyrån
”Upphovsrätten kom till för över hundra år sedan, specifikt för att reglera tryckpressen. Sedan dess har varje ny teknik som ruckat på tryckpressordningen orsakat dragkamper mellan spridning och kontroll av information. Idag står vi mitt i en sådan konflikt, som i och med modern IT kan ses som den största och viktigaste någonsin. Vårt sätt att konsumera och producera, att värdera och sortera, har förändrats – vilket i grundvalarna skakar de gamla mediajättarna. Allt grövre metoder tas till för att upprätthålla status quo, i kamp mot den flodvåg av kreativa processer som springer ur hemdatorn och de nätverk internet möjliggör. Många av dessa processer anses bryta mot upphovsrätten och hamnar i en lagens gråzon. Välkommen till kopifajten 2006.”
”Piratbyrån har startats för att stödja de som kopierar fritt oavsett dagens upphovsrättsindustri syn på vad de borde göra.”
– citaten är från Magnus Eriksson, Piratbyrån
Upphovsrätt – mellan pirater och poliser
Föreläsare: Mathias Klang, Creative Commons Sverige
Creative commons olika licenser.
Med teknologins hjälp går vi från att främst konsumera kultur till att allt mer producera den. Skapandets och även distributionens verktyg har flyttat från fin-kulturen till masskulturen. Var och varannan dator gömmer halvskrivna romaner, musikstycken, hemsidor, bilder – egna uttryck. Internet har snabbt gjort de traditionella publiceringskanalerna ålderdomliga. Denna snabba utveckling har nu frontalkrockat med lagar och strukturer – det är svårt att missa dagens heta debatter kring upphovsrätt och fildelning. Men vem är det egentligen som gynnas av dagens system – och vem missgynnas?
Moderna myter och ungdomskultur på nätet
Föreläsare: Pär Mauritzon, Innovatum Trollhättan
En av många sajter där besökarna sätter betyg på varandras utseende.
Vi har sett dokumentärer om farorna för unga på internet, om beteenden som många förmodligen står frågande inför. Nätet är för många en ny plats, men för de som idag växer upp är det en naturlig del av tillvaron. Vad är det egentligen det handlar om? Vad betyder alla nya uttryck och hur kan det komma sig att en dator och en skärm kan trollbinda en hel generation?
