Inom meteorologin har svenskamerikanen Carl-Gustaf Rossby spelat en viktig roll. Han flyttade 1926 till USA, där han var med om att lägga grunden för den moderna meteorologin, utgående från praktiska behov inom bland annat flygtrafik.

Rossby startade flera tidskrifter i ämnet och var knuten till Massachusetts Institute of Technology och universitetet i Chicago, där han under andra världskriget ordnade utbildning för 800 militära meteorologer – vädret har stor betydelse i krig. Han blev amerikansk medborgare 1939, men återvände till mångas förvåning till Sverige på hösten 1947, enligt uppgift värvad av blivande statsminister Erlander.

Väl hemma byggde han upp en ny meteorologisk institution vid Stockholms högskola, till en början lokaliserad till SMHI, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.

Militära och civila bidragsgivare tillsköt kapital för ett omfattande numeriskt-matematiskt förarbete, syftande till prognoskörningar på Besk och i mars 1954 kördes historiens första 24-timmars prognos på kortare tid än 24 timmar, det vill säga innan giltighetstiden löpt ut. Efter en lyckad tredygnsprognos i samband med en militärmanöver, producerades från december 1954 tredygnsprognoser för allmänheten.

För att snabba upp utskriften av väderkartor, försågs Besk med en liten bildskärm, som kunde fotograferas med en polariodkamera.

Rossby var på sommaren 1957 på väg att upprätta ett meteorologiskt centrum i Beirut då han hastigt avled i en hjärtattack.